So grant me this wish, and meet me back here.





Hejsan gott folk. Hittade några gamla (med betoning på gamla) bilder ifrån lite in och ut zoomning mot en lampa. Tyckte de var lite smått intressanta, så i min desperation att få ut några inlägg på denna snart utdöda blogg så lägger jag härmed ut dem. Jag har inte mycket i skolan för tillfället. Däremot så har jag inte tid att läsa alla böcker jag vill läsa. Jag har t o m skrivit en boklista på Ockelbo (iphonen) och för tillfället är det 10 böcker. Gaaah. 10 böcker som jag vill läsa galet mycket. Det är en relativt jobbig känsla. Men under jullovet så borde det lösa sig.

Nu ska jag göra mig iordning och äta, då kvällen bjuder på träning och glee!

PUSS / J

Ett ögonblick i vinden









SONY DSLR A200 + SIGMA 50 mm 1.4

Tänkte bara visa hur fin landsbygden är. Lite hemmakär sådär.

A creature of habit













SONY DSLR A200 + SIGMA 50 mm f/1.4

Har varit i studion och tog några fina kort på fina Karin. Tänkte lägga upp de på bloggen för att visa att jag fortfarande kan blogga.

PUSS / J

Nature's calling



















Det är ju allt vackert att bo på landsbygden. När himlen hade de vackraste färgerna så åkte jag bara ned till båthamnen och tog dessa fina foton. Det som gjorde det var ju just färgerna, jag älskar naturen trots att jag inte är en riktig friluftsmänniska och ofta klagar när jag fjällvandrar så älskar jag tryggheten. Tryggheten av tystnaden, saknaden av alla materialistiska ting och tekniken. Man får tid att tänka och släppa den potentiella stressen som faktiskt existerar i vårat samhälle. Så jag tar iallafall tillvara på dessa fåtal stunder. Dessa stunder som jag faktiskt inte behöver plugga eller spenderar tiden med nära och kära. Trots att ensamhet kan vara väldigt tråkigt och läskigt ibland så behöver iallafall jag mina fototimmar då jag går på promenad, eller går runt i skogen för att ta fina kort, eller bara att tänka.

Fotografi är faktiskt den enda artistiska sidan av mig. Då jag vet, och har förmodligen alltid vetat sen jag började skolan, att min vänstra hjärnhalva dominerar. Skolan är viktig för mig, att få bra betyg är viktigt för mig och jag plugga gärna hårt för att få dem. Trots att jag för tillfället är lite skolless. När jag ser tillbaka  under högstadiet så tog jag bilder varje dag. Även om det var på värdelösa föremål eller (som majoriteten av dem) på mig själv. Det var ju så jag utvecklades och jag saknar det faktiskt. Jag har inte tid längre, dagarna på helgerna går ut på att plugga (mestadels) och jag har varken haft lust eller ork att plocka upp mina kära kamera. Fast med fotolektionerna har min inspiration växt igen, och nu när vi har mindre att göra så har jag börjat fota mer. Detta låter riktigt töntigt, att jag får någon slags avslappning av fotografering. Men för en person som är ur usel på att måla, rita, dansa och spela instrument, så har jag hittat min artistiska sida i fotografin. Det är jag tacksam för.

Fotooo



 

Sitter på fotolektionen nu, tänkte att jag skulle uppdatera lite eftersom vi sitter här och gör egentligen inget relevant för tillfället. Dessa bilder är ifrån förra lektionen, men jag har varit på vippen att lägga upp de hemma, men fastnade förmodligen i fysikens värld eller matematikens lagar. Men tänkte väl bara mest visa att jag lever, knappt.

PUSS / J


Am I supposed to apologize?



























Lite blandade bilder ifrån månaderna. Vi har hängt i lyan, tagit klassfoto då vi tydligen tog semester. Sedan har vi beställt studentmössor och bara levt livet.

Hur som helst, jag hörde precis årets sämsta låt. Texten och sättet de sjunger den på är ju skrattretande. Jag hörde den för bara en minut sedan och jag satt bara där, gapandes, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Hangover- Taio Cruz är låten som jag syftar på. Här kommer några ytterst meningsfulla fraser ifrån låten:

I got a hangover, wo-oh! ( som om weeey, jag har en bakfylla, fan vad cool jag är; yeeey!)
i’ve been drinking too much for sure
I got a hangover, wo-oh!
i got an empty cup, pour me some more

so i can go until i blow up, eh
and i can drink until i throw up, eh ( Yeees, uppmuntra folket att supa tills vi spyyyr, yeeeey)
and i don’t ever ever want to grow up, eh
i want to keep it going, keep keep it going, going, going, going…  ( Yihhhaaa, sup, sup, sup, vi ska aldrig sluta supa)

Givetvis är det inte många pop eller dans låtar som har någon större mening bakom texten, men det här var nog det värsta jag hört på länge. Står och hoppar på dansgolvet och skriker "Wo-oooh jag är bakis! Jag ska dricka tills jag spyyyr, yeah!) Ja, ni förstår mitt resonemang antar jag...

PUSS / J

Första livstecknet







Ja, det var ju, ehum, ett tag sedan. Men ärligt talat så har jag varken haft tid eller ork att blogga. Skolan är och kommer alltid vara prio ett, och även vännerna såklart. Iallafall så har man ju hunnit med lite nya grejer. Halloweenfesten på O'lleeeea där man själv var Rudolf med röda mulen. Tyckte den stämde in på mig, då jag fått höra det i större delen av mitt liv. Min näsa har sitt eget liv, allt blod verkar dras dit för att värma den på vintern.. och på sommar, och på hösten och på våren... Suck.

Men det var roligt iallafall. Idag har jag varit på ansiktsbehandling, så oerhört skönt. Jag somnade nästan så det var riktigt avslappnande.

Jaha, då var man redan less på att skriva, börjar få lite skrivkramp i fingrarna... redan...

PUSS / J

RSS 2.0

mcbn







mcbn