Put your hands up, buckle up, and fly.

 
Stockholm har bjudit på finväder och massor av värme. Så skoldagarna har ju varit något jobbigare med tanke på att vi sitter inomhus när vi kan ligga ute på gräset. Men kul har  vi minsann haft ändå.
 
4 veckor kvar nu. Kämpa.

Oh sweet home of mine.

Så här glasögonprydd har jag varit i princip hela påskhelgen. VIlket faktiskt, för ovanlighetens skull, har varit så jäkla skönt.
Alltså jag älskar momma och Vickes ställe. 
Blev pilkastning på kvällarna.
Hahahah mamma är så serious när hon kastar pil.
Åh så fruktansvärt skönt det har varit att vara hemma under påsk, ladda upp batterierna (trots en gigantisk urladdning med tanke på att jag behövde plugga under i princip hela tiden... men ändå!) och träffa alla underbaringar.
 
Detta är då min påskhelg, men innan hann jag träffa några från gamla klassen, blev utgång på det där engångskameran hängde med, träffade såklart mina brudz, och även Johanna. Så jag hann med mycket ändå, och på toppen av allt mycket plugg.
 
Nu ligger jag här, tillbaka i stockholms-ettan med 5 veckor kvar av skolan. Nu känner jag faktiskt ett riktigt driv att bara klara allt som är kvar nu. För ljuset i tunneln är Kroatien och sen massor av sommarlov och min fina hemstad. Längtar grymt mycket. Men stockholmspolarna och stockholmsvädret övervägen fin fint just nu alltså.

Livsnjutarens dag.

 
Såhär har det minsann sett ut idag. En helt vanlig måndag, under en helt vanlig påskvecka då våren äntligen bestämde sig för att kika in. Med betydligt varmare solstrålar än tidigare. Det firades med många hoppbilder och många spontana småtrippar på väg till fysikcentrumet.
 
Ja, idag bestämde vi oss helt enkelt för att vara livsnjutare. TROTS att vi studerar så mycket. Jag tycker iallafall att vi njöt av livet helt okej idag alltså. 

Moi.

"Some of us think holding on makes us strong; but sometimes it is letting go."

– Herman Hesse

 

Idag är bara en sådan dag. En sådan dag då jag vill hem till min trygghet, mitt hjärta och i viss mån mig själv.
 
 

Way back when.

Lite sena bilder men what the heck. Ungefär så här såg det ut när jag tog mitt pick och pack för att åka hem till hjärtat.
Standard egopic innan jag drog.
Hade tur och fick sällskap av dessa sköna bönor på centralstationen i väntan på mitt tåg.
Sedan var självfallet mycket häng med min fina moder jord. Bland annat lite powerwalks och obligatoriska hoppbilder.
Hahaha mamma är så wangsta.
Världen bästa.
Sedan en kväll var det dags för utgång med flickorna och vi gjorde största gourmétmaten enligt mig. Oxfilé med potatisgratäng och underbar kolapaj till efterrätt. Var man mätt eller var man mätt?
 
Haha det uppstod lite problem med både en läskflaska och en vinflaska som inte ville gå upp. Försökte lösa det så norrländskt så möjligt, med skiftnyckeln dock så var det ett smärre misslyckande. Men cirka 100 försök senare så poppade äntligen korken ut ur vinflaskan och jag kunde njuta av den. 
 
Detta är endast ett urval av bilderna från veckan hemma och allt jag gjorde. Men så skönt var det, och snart är det dags igen, till påsk. Längtar så jag nästan dör. Men bara nästan.
 

En shopaholics dröm i uppfyllelse.

När jag äntligen kom hem så var det ju faktiskt några paket som väntade på mig. Då jag visst blivit kameratokig och accessoartokig så var det mestadels det som de innehöll. Lilla barnet på julafton väcktes i mig och jag var självfallet i extas.
Mina fina kameror. En lådakamera, två analoga och ännu en polaroidkamera (fast begagnad givetvis).
Har fått dille på vita längre klänningar ( som jag i princip endast kommer använda på midsommar och dylikt, alltså inte så ofta haha)
 
Ja så massor av accessoarer och nya kameror och lyckan är fulländig för en viss J-fer. Lyckoreceptet för mig är med andra ord ganska kort, men aningen pengakrävande.

Dubrovnik, Croatia.


Nu är det äntligen spikat och klart. I juni drar jag och kära moder jord äntligen på resa till vårt efterlängtade Kroatien. Vi har suktat efter dess klarblåa vatten och till och med sten/klipp stränderna som vi aldrig fått uppleva förut. Så nu blir det äntligen av.
 
Kommer bli en fin belöning efter allt jobb med skolan och så. Så nu är jag en sådan nöjd tjej. Trodde verkligen inte att något kunde toppa det. Men så söker jag på Dubrovnik, som för övrigt verkar vara en av de vackraste städerna ever, speciellt med gamla staden. Så hittar jag att Kings landing är inspelad i Dubrovnik. Game of thrones skådespelarna har varit där och spelat in till serien i Dubrovnik. Då dog jag lite och tyckte det var ännu häftigare.

Så ja, en feting yes på att jag är exalterad. Vackra byggnader, check. Sol och bad, check. Shoppingtillfällen, check. Inte allt för charter-turist-ort, check. Bästa resesällskapet, check. 
 
Kommer bli awesome helt enkelt.
 

Livet från Ockelbon: Mars.

Ojski pojski åter igen befinner sig bloggen, dessvärre, i en ökenperiod. Märks det att jag har svinigt mycket att göra i skolan eller? Har i princip inget liv utöver skolan denna månad, vilket kommer märkas på Ockelbo's bilder. But still, enjoy.
Det blev utgång i Stockholmet en aningen varmare fredagskväll, fettisdagen har nalkats där vi alla massakrerade semlorna på diverse sätt och som kontrast har jag gymmat. Tyvärr inte så mycket som jag velat då mitt liv bestått av PLUGG.
Mobilbild på finaste Freya, egos i vårsolen och ego i tåg på väg hem till efterlängtade hemmet, friplatsen, hjärtat.
Mina nya (gamla) fina analoga kamerar var på plats som moder jord så snällt hämtat ut åt mig. Så jag var i extas såklart. Sedan har jag fikat med moffa och Lena, samt välkomnat de grymma paralympics ungdomarna hem från OS. 
MASSA egos för ögonfransarna bestämde sig att vara min årliga period av perfectness (vilket vara i princip 1 månad och sen är det samma långa jobb som alltid på morgonen för att få dem perfekta, tvångsbeteende ja.... jag är väl medveten om det.) Hängde massa med bästa moder jord.
Självfallet umgicks jag så mycket som möjligt med min bästa kvartett, fast minus shitass tyvärr men vi har ju större möjlighet att matcha tid med varandra i Stockholmet. Blev utgång och första gången jag var på studentpuben i hemstaden som tydligen är the place to be now för ungdomarna. (Höhö klassas vi fortfarande som det?)
 Ja sen jag kommit tillbaka till de södra delarna av Svea rike så har vi minsann givit blodprover för vi ska ge blod. Om jag nu äntligen får ge denna gång. Plus jag har ätit min allra första jordgubbe för i år, i MARS, dock från Amsterdam med en konsistens av 70% vatten och resten jordgubbe but still. Med massa socker gick de minsann lätt ned.
 
Ja, så har min mars månad sett ut, som flugit förbi. Helt galet vad fort tiden går. Men samtidigt är det bra, för jag vill ha sommar, ledighet och hem just nu. Så snälla snälla spola snabbt förbi dessa två kvarstående månaderna och sen när vi når juni så får det gå i slowmotion. Please?

RSS 2.0

mcbn







mcbn