Livet från Ockelbon: Februari.

Ännu en månad har passerat, tiden går läskigt snabbt, och ännu en månadsresumé från Ockelbon nalkas.
Jag, i kompanjon med mina kära klasskamrater, har hatat på Python och programmering. Ska kunna göra ett eget program av större skala tills maj. Eeeeh, say what? Annars snapat som vanligt, från andra mobiler såklart, då mitt eget tar några dagar (läs en vecka minst) innan jag kan öppna snapar jag får. Men skicka går minsann smärtfritt.
Som ni vet så har jag införskaffat mig en kär vän vid namn polaroidkamera som jag älskar dearly. Gått tidiga men ack så vackra morgnar till tunnelbanan, luskat ut rätt lampstorlekar då en lampa gick och hängt på skolan såklart. Vid närmare benämning stora fysikcentrumet som är ganska coolt faktiskt.
Obligatoriska lunchpics.
Vi fick minsann en valentine-kladdkake-muffins var av Madz på alla hjärtans dag och jag har köpt min andra (men helt klart finaste) analoga kamera i mitt liv. To be continued. (Då den ligger hemma på min säng i jämtlandet så jag har ej tillgång till den nu tyvärr.)
Vår kära skåning har äntligen fått sin lilla tös som mestadels räcker ett visst finger så ofta hon kan, tuff brud helt enkelt. Lite midnight shooting efter gym och så har vi fyllt i fadder-ansökan åt Madz. Tycker illustrationerna var klockrena.
Gått i trappor med träningsvärk, skrattat, kört en 'Chloe' och köpt fina armband.
The most recent events. Igår när jag äntligen tänkte unna mig en chokladboll från maskinen så händer det ofattbara. DEN FASTNAR. Tror aldrig det har hänt mig förut, kanske någon gång för länge sedan. Men efter många om och men, och ett gigantiskt tack till Ceci så fixade hon gratis 10 spänn av bolaget så jag kunde få loss min boll och då fick jag en bonusboll till för de 10 kronorna. Så slutet gott, allting gott. (Trots de förlorade 30 minuterna i telefonkö, skratt och mottagande av dubbla chokladbollarna.) Victory tasted quite sweet I can reassure you.
 

Nostalgic moments.

(Due to the the removal of my previous videofy-account, så måste jag nu ladda upp några filmer på nytt genom vimeo.)

Vill allvarligt talat bara ha sommar när jag ser denna film från förr förra sommaren. Lagomt flygrädd men det var så häftigt ändå, specieeeellt med pennan. 

 

Sweat dreams are made of this, who am I to disagree?

 
Idag vill jag bara hem. Inte för att jag vantrivs eller för att jag haft en dålig dag, utan jag vill helt enkelt bara hem.
 
Jag vill hem till mitt rum, min mor, min moffa, min fotovägg, min Lupin, 3:an och 5:an på teven, mina böcker, mina vänner och tro det eller ej (den i princip obefintliga) snön. Jag har inte haft tid att ha så fruktansvärt mycket hemlängtan för jag har det så pass bra här och det har hänt så mycket hela tiden. Men idag vill jag bara hem.
 
Ta en paus, andas in norrlandsluften, strunta i allt plugg och bara vara. Jag vill hem.

Fuck Racism

 
Gigantiskt tips från mig till er. In och köp detta fina, samt enkla, armband hos Sara
 
Fick det igår och jag fullständigt älskar det, plus att det är ju också för en god sak. Alla vinster går till organisationer som kämpar mot rasismen. Så nöjd tjej här.

I've got high hopes, when it all comes back again.

 
Plugg-plugg-pluggeliplugg-plugg-plugg. 
 
Allt jag gör nu för tiden, när jag inte shopppar analoga kameror eller kläder det vill säga. 

Rhythm is a dancer, it's a soul companion.

 
Hoppsan det blev mycket bilder på en själv, men så går det när man i pluggtristessen skaffar nya prylar och leker med den begränsade kreativiteten i lägenheten.
 
Så här fina nya lurar pryder mina öron hädanefter. Har suktat efter de färgglada rackarna i några veckor, men slog nu till på outlet. Från WE och jag älskar dem. Over and out.

Torsdagsmorgon.

 

"To live is the rarest thing in the world. Most people just exist."

– Oscar Wilde


Världens lyckligaste måndag.

Jag har gått och gjort årets bästa köp, utan tvekan, och det är bara februari än så länge.
 
Monstret till polaroidkamera är min och jag är så himla lycklig.

School ain't out for summer quite yet.

Åh vilken illusion dessa bilder ger av att skolan är så rolig. Det är den givetvis i sällskapet med dessa, men fy vad mina dagar består av ändlösa pluggtimmar och det tär på min sköra koncentration.

Mah laptop.

 
Har i princip pimpat min fina macbook. Så nu har jag både jämtlandsfjäll och en jämtlandstaus (dock mig själv...) med mig så fort jag har datorn i närheten. Lite närhet till kära hemmet såklart.

HONY

 
 
Source: Humans of New york 
 
Är helt fast i HONY, Humans of New York. En fotograf i New York som går ut på gatorna, fotograferar alla olika människor och får med sig små citat från varje individ. Ett gigantiskt tack till Ceci som introducerade mig för detta. Varför i hela friden har jag inte hört talas om det förut?
 
Det är så märkligt egentligen. Vi sitter bredvid complete strangers på bussen, tunnelbanan, tåget och flygplanet. Vi går förbi gigantiska mängder av människor varje dag som vi inte har någon aning om vad de nyss upplevt. Om de precis gjort slut med sin största kärlek, om de fått den där efterlängtade befordran som de kämpat efter i åratal, om deras högsta dröm precis gått i uppfyllelse, om en familjemedlem avlidit och de i nutiden lever i totalt misär, eller om något så minimalt som att inget speciellt faktiskt hänt just denna dag. Men alla bär på så många livshistorier, och vi har ingen aning om vissa magnifika händelser som passerar oss varje dag.
 
Självfallet kan man inte fråga varje människa man träffar varje dag om deras livshistoria. Det skulle man tyvärr aldrig ha tid eller mod till att göra. Dock så vore det ytterst trevligt om man hade all tid i världen för sådant, inte sant? Men jag blir så fascinerad av detta faktum, att det är så mycket vi inte vet om varandra. Mycket vi egentligen går miste om. För vi är ju alla främlingar i början.
 
Ja gå in på sidan iallafall, det är extremt häftigt och jag älskar det. Är ju som helst kär i New York sedan innan och detta får mig bara att vilja packa väskorna, flytta över atlanten och hamna på en av dessa bilder med makalösa historier eller ett enkelt livscitat från en äldre och mer vis Jennifer.
 
Alright, nog med söndags-tankar. Nu blir det att återgå till las matemáticas och söndagsplugget. Puss på er.
 
 
 

Livet från Ockelbon: Januari

Här ekade det visst en aning tomt i hökboet. Ber om ursäkt för det, men här kommer en mobilbomb för januari-månad.
Jag var aningen nedslagen på grund av oändligt tentaplugg som jag valde att göra hemma i Jämtlandet. Gick bra, men så svårt när man bara ville hänga med alla kompisar och släkt heeeela tin'. Vi hade en gammal hederlig spelkväll med sällskapsspel och (för att vi är någorlunda vuxna nu, haha eller?) alkohol. Grymt rolig kväll. Sedan väl tillbaka i Stockholmet drog jag en sista minuten sväng till piloten i Västeråset och sprang igenom hela Stockholm i princip fram till tåget. Sen svåraste raka-benen på tågtoaletten. MEN det gick, utan några smärre skador.
Som skrivet i tidigare inlägg spelade vi mario cart, jag råkade göra sönder Elins fina glasögonen det absolut FÖRSTA jag i princip gör när jag kommer dit. Med hjälp av kompanjonen torrschampo flaskan och min klumpighet.
Vi har självfallet ätit mer på Jensens med bästa glassbuffén! Jag har skrivit dagbok och haft sovmorgnar i sällsynta solskenet.
Förra halvåret kluddade jag alltså endast dödsrelikerna tecknet i alla föreläsningssalar. Men i år har jag steppat upp game:et en aning. Så nu kör jag quotes och älskade Always. Plus lite gamla hederliga egobilder givetvis. Men i knut denna gång!
Kreativiteten har även flödat och jag fick för mig att baka chokladbollar. Hade dock inget pärlsocker eller kokos, så de såg mer ut som älgkluttar. Men goda var de iallafall! Järngänget har rediscovered minnen från galna juldagen (alltid juldagen haha) kommer minnen tillbaka lite då och då. Elin hittade dessa bilder som ingen har något minne av (?) Sedan inspirerande föreläsningar, som kan ses på pigga brudarna stirrandes ned i sina telefoner båda timmarna haha.
ÅTERUPPTÄCKT FASCINATIONEN MED FATBOOTH! Alltså lyckan, det är ju så fruktansvär roligt! Inget är roligare än tjockisar. 
Love this.
Dagarna har innehållit många snaps, mycket Harry ( som vanligt) och ja... skratt.
Mer snaps, jag har delat med mig av min flätkunskap (utan snodd liksom) och blivit rena rama fruktdrömmen. Kan delge mig av att mor blev ytterst nöjd.
Gymat på har jag. Sedan har vi också fått vår fina, gröna ovve. Som vi ska sitta och sy på våra märken och namn, spännande! Samt bästa middagen till mig själv hittills. Slog på fredagsmyset och gjorde, hör och häpna, tacos!
Ja så har veckorna sett ut hittills. Dock består dagarna av väldigt mycket plugg och träning för tillfället. Så det är därför bloggen dessvärre blir lidande. Men jag uppdaterar när något intressant hänt. Så stay tuned babes. 
 

RSS 2.0

mcbn







mcbn