Project home styling edition.

 
Detta var en av mina mer kreativa projekt under hemvistelsen i Jämtlandet. Köpte tejp i olika, mer gammaldags, mönster från Hobbyboden och körde sedan på. Blev jätte fint och piffade faktiskt upp min garderob loads. 
 
Så tips från engångs-kreativa coachen. Kör!

Hunkalicious friday

Here you go. A little extra treat seeing as it is friday.
 

Åh älskar att man får se majoriteten av dessa fina män på filmduken eller i de tv-serier jag slaviskt följer. Främsta anledningen att man kollar or what?
 
Jaja nog dreglat. Nu är det fredag och det betyder fest. (Blandat med en mix av ångestladdad plugg, men det skjuter vi längst bak i minnet för tillfället.)

Breathe slow, count from one to ten with my eyes closed.

 
Jag har egentligen inga nyårslöften. För jag tror på att om man ska göra någon förändring så kan man göra det när man vill på året. Men det är ju en fin tanke att börja om, a clean slate, vid årsskiftet. Men då ska det vara realistiska löften, med mer långsiktiga mål.
 
I år har jag lite lösa löften, som:
 
  • Fortsätta träna. Men mer kontinuerligt och varierat.
 
  • Vara spontanare. Helt enkelt vara en ja-sägare. För det är egentligen då man får uppleva flest saker. Iallafall jag, enligt tidigare erfarenheter.
 
  • Lära mig laga mat. Nu snackar jag inte om gourmét mat. Men lite större variation än köttbullar, pannkakor och korv. Har inte varit en bra start på detta ännu, men det kommer nog igång snart hehe.
 
  • Fota mer. Ska skaffa mig en polaroidkamera och en riktig analog kamera. Letar runt redan i detta skede på blocket och tradera. Nu ska vi haffa kameror minsann, och trots mycket plugg så ska jag ta kort för jag älskar ju det. Mår så mycket bättre av lite utlopp av den kreativa sidan.
 
  • Upptäcka mer av Stockholm. Blir nog till våren, då det är roligare att vara utomhus. Då ska kameran minsann med.

You, Me & Charlie.

 

Det finns en speciell hemsida som jag alltid besöker, i princip varje dag. Det är You, Me & Charlie som är skapad av självaste Dianna Agron. Det är en helt underbar sida, som startade med hennes egna blogg där hon delade bilder, musik och allmänna kreativa ting. Men hon ville ge alla chansen att dela med sig av kreativiteten som flödar överallt i världen. Så det är vad denna sida innehåller. ALLT. Musiktips, fantastiska life quotes, makalösa fotografer och tusentals fler saker. 
 
Jag älskar verkligen detta. Älskar alla quotes, alla bilder, allt. Om jag var tvungen att välja en känd person som förebild så är det utan tvekan Dianna Agron. Hon är så himla fin och verkar ha en sådan hjärna fylld med en sådan fördelaktig blandning av intelligens, kreativitet och omtanke. Precis så som jag själv vill bli beskriven. Ja, jag älskar helt enkelt denna sida om ni inte förstått det. Så gå bara in på den nu, okej?
 
"Oh, isn't this always fun?? Ha! Well, let's see. I am a SF-bred girl who would live my entire life down the rabbit hole in a world of nonsense, but due to the low probability of me ever finding that damn hole, I use my vivid imagination every day and refuse to ever truly grow up. Not all the way! That wouldn't be fun! Why not embrace a life like Peter? I love what I do, I love to see a smile turn a smile turn a smile. Life is too short, too melancholy for some. I'd like to try to diffuse that as much as I can. I am only one, but together we are so much more. Hope you have fun here on YM&C. I've been having a grand time thus far!" - Dianna Agron

Nostalgi quatro.

 
Här kommer fjärde och sista delen, men detta är faktiskt inte mobilfilmer. Utan det är gamla filmer från mina många gamla digitalkameror.
 
De är galna, och jag är jätte töntig när jag tycker det är läskigt att åka baklänges på en madrass i backen som kanske är 30 graders vinkel, alltså inte brant alls. Men älska Tricky med Flippen, mommas "Du är ju mycket sjuk du" (haha filmade och tog kort hela tiden när jag var liten, nu med, inte konstigt att folk blir less på mig haha), elin som aldrig ville vara med på film, 40-graders febersjuka lilla Leona som dansade glatt ändå och min och Vildas Aboriginals & The great barrier reef film. Så jäkla roligt att spela in den! Speciellt när vår lärare fröken Blid prompt frågar Vilda "Men VAD har du på dig?!" och Vilda bara går förbi och kör uppenbarelse ljudet "Haaaaaaah" DÖR varje gång, även så här flera år efteråt.
 
Så för en sista gång, enjoy!
 

Jennifer diaries.

 
Some diary moments.
 
Året 2014 är året då jag ska ta upp mitt trasiga dagbokskrivande. Senast var augusti 2013. Så nu ska jag köra mer frekvent. Jag har ju en sådan fin dagbok och det händer ju ändå ganska mycket, samt det är så fruktansvärt roligt att läsa allt i efterhand. 
 
Now let's capture it all.

Nostalgi numero tres.

 

Dags för del 3. Bästa är givetvis allt. Men elins härskarmoment från lagfesten "DET GÄLLER Å VA SNABB!!" toppar nästan allt haha. det sista, det fräschaste, från när vi brudarna drog ut på juldagen. Det var så himla roligt. Så once again enjoy. Trots att det nog är roligast för oss som är med. 

 

Nostalgi dos.

 

Då var det dags för round 2. Med en compile of sång, Rhodos och skoldagar såklart. Helt klart bästa är Rhodos-göteborgskan. Roligaste failen på blomma men annars så! Enjoy. 

Miss ya baby girl.

3 pics från en av de sista dagarna hemma.
 

Hittade några bilder på min finaste Leona innan jag skulle åka tillbaka till Stockholmet. Hon är så himla vuxen så jag får panik. Hon är 11 och fyller 12 i år. Snart högstadiet! Panikångest från min sida, med tanke på att jag är 9 år äldre än henne. Så ju snabbare hennes spurt mot vuxenlivet, främst tonårslivet, desto snabbare går jag mot mina 30 stabila år. (Jag vet att jag har 10 år kvar, but still.)
 
Ville mest bara påminna världen om hur mycket jag älskar min fina lillasyster och att jag saknar henne. Bruden som fått mig att lyssna på både One direction och Bieber. (OH NOOOOO) Sad but true haha. Så nu är man väl lite fast. Men hon är ju bäst, och själv lyssnade jag stenhårt på Backstreet Boys, Westlife och N'sync när jag var omkring den åldern. Vilket är ungefär samma misär haha. 

Nostalgi-time.

  

 

Hittade gamla godingar i iphone-biblioteket. Så tänkte att det vore nice att slänga in dem i en liten sammanfattande video. Vilket resulterade i 4 videos. Så ladies and gentlemen, let me introduce to you, the wonderful, the magnificent, the astounding, the most nostalgic (and worst quality from my dear Ockelbo 3GS) video, numero uno.

(Bästa är helt klart läkerol-snortandet och den väldigt högljudda men så jäkligt roliga the diary of friendship slutet. Kanske behövde vara där för att tycka det är roligt men fy vad vi skrattade. "Helt vit i det gröna") 

 

I blåset i Västeråset.

 
 
I helgen så har jag då varit och hälsat på bästaste ShitassElin, aka PilotElin, aka Älin, aka the Schwarzenegger to my Brad Pitt. Ja kärt barn har många namn. Jag fick crasha hennes pilotfest och bo hos henne. Var så himla trött efter tenta så jag tänkte skippa. Men i sista minuten köpte jag tågbiljett (på tunnelbanan, så jag hade 4 min på mig att springa från tunnelbanan till tåget i centralstationen, det plus dålig kondis= bad combo) men jag hann, blev första gången rakning av benen på tågtoaletten (tur man har babyfjun och ljusa för det var det svåraste jag gjort haha). Men trots en svettig och allmänt stressad Jennifer så tog jag mig fram och jag är så glad att jag gjorde det. Så det blev beerpong, (uscha fy och blä) där vi tyvärr inte kom så långt som vi hade velat. Men vi ägde ändå i vår egen loser liga.
 
Sedan är massor av kort tagna med min engångskamera, så dem får vi väl la se om någon månad eller så när jag gjort upp alla kort på den och ska framkalla! Men vi hade iallafall riktigt kul, drog ut på krogen, dansade som djur i konstanta 2 och en halv timme, vimmelbildade och var allmänt påverkade när vi kom tillbaka och skulle sova skavfötters. Men helt klart en ytterst lyckad kväll. 
 
Dagen efter blev det chill, film, och framförallt godis. Men jag stannade ännu en dag för att åka hem på morgonen därefter. Åh det var så härligt att hänga med bruden igen, trots att vi sågs nyss hemma. 
 
Så summa summarum, grym helg, grymt spontant beslut av fröken Jennifer (ett visst nyårslöfte möjligen?) och grym kompis. Tackar och bockar, och adjö.

525600 minutes.

Gjorde du något 2013 som du aldrig gjort förut?


Extremt mycket. Drog bland annat 3 flugor i en smäll. Flyttade hemifrån, flyttade till en helt ny stad (hufvudstaden dessutom) och påbörjade min utbildning på universitetet. Så jag skulle vilja dra till med ett kopiöst stort ja på den frågan.  

 

Vilka länder besökte du?

Turkiet. Haha sad but true.

 

 

Vad var din största framgång 2013?

Egen personlig utveckling. Jag har blivit starkare i mig själv, hittat mer vad jag har för ståndpunkter och dylikt,  och kanske möjligtvis växt upp en gnutta mer. Fast inte mycket måste jag tillägga, känner mig fortfarande som Jennifer 14 år i barnasinnet.

 

Bästa köpet?

 

Mah backpack. Helt klart bästa och ergonomiska för min rygg med alla skolböcker. Plus jag känner mig som att jag är back in 7:an då jag och Vilda sportade ryggsäckar för det var ju coolt.  Men for real, jag älskar ryggsäckar de är bekväma och får plats med hur mycket som helst. Iallafall i min haha.

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Extremt mycket. Främst insikten av hur fina vänner jag har. Då man märker vilka man håller kontakten med och sedan alla nya vänner man träffar på vägen.

 
 

 

Och ledsen?
 

Oförnekliga ångestkänslan av att behöva växa upp och släppa taget om större delen av barndomen. 
 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Relativt samma egentligen. Jag kan inte nämna ett år som har varit riktigt för jävligt för min del, bara en ångest period i slutet av juli- början av augusti då beslutet skulle tas om jag skulle flytta eller ej. Annars har jag varit samma glada Jennifer som alltid. 

 

Vad önskar du att du gjort mer?

Möjligtvis sagt ja mer. Jag är en väldigt förnuftig människa med fast moral och vill ofta ha kontroll över situationer. Men jag har ändå blivit mycket bättre på det spontana, men hade kanske kunnat agerat lite mer impulsartat i vissa situationer.

 

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

 Åldersnojjat. Uscha, började inför 20-års dagen. Får panik över att jag snart är 30 haha. 

 

Blev du kär i år?


I livet. Då jag ändå upplevt så mycket nytt som gör att man uppskattar allt mer. Sen några små crusher är det väl varje år, både på kändispojkar och livs levande svennepojkar haha.

 

Favoritprogram på TV?

 Once upon a time. Är ju en sucker för fairytales och happy endings. 

 

Bästa boken du läste i år?

Åh frustrationsbildning på stor nivå. Har inte alls hunnit läsa så mycket som jag hade önskat. Men med det sagt så hann jag med lite grann innan, och det är faktiskt klassikern How to kill a Mockingbird av Harper Lee. Är inne i en klassiker period och denna blev jag helt frälst i, i sin enkelhet. 

 

Bästa filmen?

Catching fire. Så fruktansvärt bra film och så lik boken vilket jag älskar. 

 
 

Bästa matupplevelsen?

Alla gånger jag fått i mig en måltid efter att magen kurrat i alltför många timmar i sträck utan någon föda. Men främst måste jag säga nyårsmiddagen. Fy farao vad god den var, alltså oxfilé kan aldrig gå fel.

 

Något du önskade dig och fick?


 

Mitt fina Östersundssmycke Snöhjärtat. Så fint och så perfekt att bära med mig. Som en liten bit av hemma när jag är borta. 

 

Vad gjorde du på din födelsedag 2013?


Som vanligt fick jag besök av släkt och familj. Mor bakade sin legendary jordgubbstårta och vi var här hela dagen. Det bjöds på strålande sommar solsken, gott humör och bästa fikat.

  

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mer resor. Det hade varit betydligt bättre resumé.

 

Vad fick dig att må bra?

Skratten. Alltså alla skratt med vänner, moder jord, moffa och alla mina nära och kära. Kan nog leva på att skratta, det är det absolut bästa som finns. Lycka.

 

Är det något du saknar år 2013 som du vill ha år 2014?

Ja åter igen måste jag påpeka att fler resor vore ytterst fördelaktigt inför nästa år. En USA-resa vore idealet. Får klura lite på det.  

  

Vem saknade du?

Min finaste moder jord. Men hon saknade faktiskt mig mer, så det jämnar ut sig.  

 

 

De bästa nya människorna du träffade?

Åh mina Stockholmspolare! Bara fin fina stockholmare, med undantag för en über skön skåning. Så we kind of complete Sweden in  a way, från norr till söder. 

 

 

Högsta önskan just nu?


Att få stanna kvar. Vill verkligen inte lämna när jag varit hemma i mitt rum, med mina grejer, moffa, mamma, järngänget och gamla klassen. Åhhhh det är så jobbigt när man väl kommer hem och börjar vänja sig till hur saker var innan. Men det är bara ett tecken på att jag är väldigt fortunate, att jag har så fin familj och vänner här, men även i Stockholm. Så jag ska inte klaga. Men det hade varit skönt att haft fler tv-kanaler än 1:an, 2:an, 4:an och 6:an nere i Stockholmet. Men äh, då har jag ingen undanflykt till att inte plugga.


I know that it's a wonderful world, when you're with me.

 
Idag har varit en väldigt sorgsen dag. Dödens besked har inte bara nått mig en gång, utan två gånger på samma dag. Döden är något väldigt sorgligt och ofta något ytterst obearbetat av oss människor. Med tanke på att många av oss vägrar inse, ser blint förbi eller rent utav fruktar det faktum att vi en dag faktiskt ska dö. Vi lever på denna planet, i denna värld, i detta land, i denna stad och existerar med en avlägsen, ofta obegriplig mening med livet. 
 
Trots att jag inte kände den ena mannen, mer än visste vilka hans barn var, och endast träffat den andra några gånger när jag var mindre och gick på högstadiet. Så var de varsin en människa, en pappa, en make, en livs levande man med år av upplevelser och minnen. Som nu har gått bort, och i en alldeles för ung ålder. Det gör mig oerhört ledsen, då ingen ska behöva förlora sina nära och kära vid en så ung ålder. Ingen. 
 
Detta skapar en fruktansvärd värk i mitt hjärta. Jag får så ont för jag tycker så synd om barnen, om familjen, och genast får man ett större perspektiv på livet. Ofta är man så fast i nuets ytterst värderade relevanta händelser som att man hatar skolan, man blir galen på att tekniken inte fungerar som den ska, det är dåligt väder och ens vita converse förstörs av slasket som lagt sig på gatorna, man missar bussen och svär för att hela dagen är förstörd.
 
Men sådana här tillfällen får mig, nej snarare tvingar mig, att inse att sådana fruktansvärt små petitesser är helt orelevanta. Allt som betyder något är att man har kvar sina nära och kära. Att ingen fruktansvärd sjukdom som cancer oväntat tar deras liv, eller ens eget. Att man har möjligheten att träffa dem så ofta man faktiskt vill. Att man ska ta vara på all tid man har tillsammans med dem, för man vet faktiskt aldrig när livet tar sin abrupta vändning. Antingen för ens egen, eller sina närmstas del. Jag kan fortsätta grubbla på ämnen som detta för evigt. Men jag ska sluta. För vi alla vet hur viktigt det är med familj och vänner. 
 
Så snälla, ta vara på varandra och all tid ni får. Det har jag gjort fram tills nu, och ska givetvis fortsätta i all framtid.

Sicko.

 
Greetings from the land of sickos. Har varit dåligt med uppdatering pga av helhelg i Västerås hos Elin och sedan sjukdomstillståndet. Men bara en förvarning att det kommer att komma inlägg, men från och med imorgon. För då är jag förhoppningsvis betydligt friskare och jag har tentat bort sista tentan för januari. Yeeeeey.
 
Så adios amigos.

Turn off the lights in here baby.

 

“There is no chance, no destiny, no fate, that can circumvent or hinder or control the firm resolve of a determined soul.” - Ella Wheeler Wilcox


Året 13.

Då sätter vi igång med årsresumén!
I januari startades suktandet efter en HP-tatuering och jag provade dödsrelikerna symbolen på olika delar av min kropp. Mycket vinterpromenader i det kalla vädret, turer till momma och Vicke. Därefter självfallet utgångar med mina favoritbrudar.
Den andra månaden var det fortfarande ytterst många vinterpromenader, speciellt över isen och jag var hundvakt till Crutow. Gymade på och fick ofta sällskap av moder både på gym och annars. Lite mamma-månad kanske?
Mars månad bjöd på många egobilder i solskensljuset vid frukostbordet, fika med moder och socialiserande med min Ockelbo som såg ut att vara i någorlunda bra skick denna månad gentemot nu. Köpte även fruktansvärt många böcker, flexade mina överrörliga armar för fullt, träffade en saknad Karin Edler som då pluggade och ännu fler utekvällar med bästa brudarna.
 
Påsken bjöd på solsken, solande längs laduväggen, vilotid och korsordslösande. April bjöd även på skoteråkande, perfekta fransar och hängande hos moffa och finvovvarna.
Under Valborg drog jag och Karin till Mårten i Uppsala, där vi besökte finaste domkyrkan, drack i över 15 h konstant, efterfest med halvnakna killar och presenning med vatten som slide i hallen. Ja det vara alltså en riktigt lyckad Valborg! När jag ändå drog mig söderut så åkte jag lite senare i maj till Västerås med brudarna för att besöka vår pilot ShitassElin, och därefter tog vi en visit till Stockholm i 2 dagar för shopping och solsken. Just det vi hade även en Rhodosreunion med Tyresö-grapparna vi träffade där för 2 år sedan. 
 
Under, i princip, den första riktiga sommarmånaden så inledde jag och moder med att ta en tripp till Turkey, samtidigt som Flipp och hennes Erik. ÅH det var så skönt att bli brun, att bada, värmen, dock inte alla turkar. Farligt med två blondiner utan manligt sällskap, men mamma är stark som en oxe så det är ju lugnt. Jag umgicks mycket med hjärtat Leona och var även mycket i Grimnäs. Sedan var det dags för nostalgin då studenten nalkades och jag var på studentskiva tillsammans med några gamla klasskamrater och man kunde verkligen inte förstå att 1 år gått sedan det var vi som stod där. SJÄLVKLART mer utgång med bästa järngänget, minus Elin tyvärr.
Detta är ju min månad, så den inleddes med min b-day. Jag hängde även mycket på lugna biblan, och en av de bästa sakerna var att jag äntligen köpte en ny kamera. Som självfallet genast testades i form av egobilder. Men det som konkurrerar med detta om förstaplatsen är att jag köpte Harry Potter böckerna på engelska i en samling. SÅ fina och SÅ perfekta. Glasskvällar, utgång med polare, roliga volleybollkvällar med härliga nya människor, hemmafester, bakisliggande, lypsylberoende, biokvällar, härliga våffelfrukostar, reunion med NVI-klassen och bästa yraaaaan. En månad i toppklass helt enkelt, för det är ju som min.
Denna månad bjöd på mycket aktiviteter eftersom den innehöll en av de mest life altering ögonblicken i mitt liv. Jag var iallafall till Forsaleden för första gången och det var hur häftigt som helst ju! Ännu fler utgångar, men med hela järngänget då Shitass var hemma. Åt på marité, som slutade i matförgiftning för stackars moder. Åkte tillbaka till hemvändartrakterna där moffas familj växte upp och några fortfarande bor kvar. Där jag älskar att vara., och jag fick träffa mina tre favoritgrabbar, mina tremänningar. Även båtturer när jag var ledig och jag sagt upp mig från jobbet med bästa människor, och hjortronplock i fjällen. Därefter kom ögonblicket, då jag tog mitt pick och pack för att börja studera i Stockholm på KTH. Två mottagningsveckor fick mig fast då de verkligen var så himla roliga! Bästa nollegruppen, och så himla bra människor helt enkelt.
Under denna månad spelade vi in vår roligaste film som vi fick nolleuppdrag att göra. Top 10 raggningsrepliker, inkluderat Harry Potter, Sagan om Ringen och Titanic. Jag var på Carl Eldhs museum med Claire, flyttade in i lägenheten, påbörjade min Harry Potter stämpling i föreläsningssalarna, fikade med en efterlängtad och saknad Elin och gasqueade som en galning. Som en galning som gör sönder bord medan man dansar nolledansen ja. Jag började även försöka laga matlådor, bara pannkakor typ.
Oktober var en uppehållsmånad, då vi hade tenta i slutet. Så det var mestadels surande, bekymrande och irritation som ockuperade våra dagar. Men vi lindrade det med kanelbullar, Harry, lunch på Jensens och träning på gymet. Till slut så fick jag äntligen åka hem över helgen och njuta av lugnet samt sällskapet av åsbrudarnaaaa.
November var egentligen också en lugnare månad. Fick träffa lite K-dawgh i Stockholmet, tog roliga kort på vår vardag på campus och till slut så fick jag nog och bokade resa hem tills strax innan första advent. Så jag fick krama min lilla mor och baka lussebullar.
Sista månaden på detta långa år. Det var en väldigt bra månad måste jag säga. Jag gasquade med favoritstockholmarna. Upptäckte kungsträdgårdens fina tunnelbanestation. Hängde på stan och hanterade tentaångest genom att spendera pengar på kläder, particularly på Urban hehe. Vi hade en lyckad julstämningskväll hos Ceci där vi bakade så himla mycket, men så himla gott. Sedan var tentan klar och jag åkte hem. Julade på för fullt, festade på för fullt med järngänget, reunion med klassen och till slut ett lyckat nyår.
 
Så när jag kollar tillbaka på detta så ser jag verkligen hur mycket jag varit med om. Fast det känts som att man tidvis inte gjort något speciellt. Jag är verkligen jätte nöjd.
 
Om jag ska tacka för något, så är det för mina fina vänner, min fina familj och mitt fina jämtland. Året 13 har varit helt underbart. Men nu ska år 14 bli ännu bättre. Puss på er.
 

Livet från Ockelbon.

Den 20:e var det dags att bege sig hemöver och jag snapade hela världen för att tillkännogöra denna mirakulösa händelse. Jag skildrade min kommande ångest för att släpa storväskan på tunnelbanan och därefter bussen till flygplatsen. HATAR att resa med stora väskor, hatar själva resandet, men jätte skönt när man väl är framme. Väl hemma så fick jag ansvara för balkongspyntandet och gjorde det med bravur om jag får säga det själv.
Hehe. Älskar detta alltså.
Jag har firat jul med kompanjonen snö. Juldagat med bästa brudarna, järngänget. Var hundvakt kombinerat med fruktansvärt bakis på annandagen. Men då var jag iallafall tvungen att gå ut för frisk luft för att Alfa skulle få promenad. Sedan har jag blivit ett gosedjur rikare, så himla kramgo nalle som jag fick av mamma och jag har döpt den till Lupin. (Efter Remus Lupin såklart.)
Sista dagarna på skolan, innan jag åkte hem, gjorde jag caviar nails och lite less Hanna på en av de sista lektionerna. Därefter väl hemma så pyntade ju jag och mor granen, och fikade mucho.
Julafton var jag tomteskjutsare ett tag, tog en powernap medan Mange gjorde sitt jobb. Moder jord var världens finaste tomte tycker jag? Själv så mös jag med demonhunden Crutow i väntan på julmaten på julafton, och en suddig bra förklarande bild från Marité på juldagen.
Classic toalettbild med ett något oförklarligt frälsande ögonblick på Saras huvud. Donno why, men jäkligt roligt var hela kvällen iallafall. Classic bakisbild på promenad med Alfa dagen efter. Sedan har jag varit på hockey med brudarna och den nya ishallen är så himla fiiiin. Därefter så blev Lupin lite skadad i armhålan, men det fixade mor kvickare än kvicken.
Spelat biljard med brudarna, och Flipp fick världens coolaste och never before seen ögonblick då två bollar fastnade över hålet. Men ej gick i. Slutligen 2 bilder från nyåret, då vi spelade pingis och en natt-Vilda sisådär klockan 3 på natten.
 
Så Ockelbon har levererat ännu ett år och förhoppningsvis hänger den med under hela 2014 också. Han är så duktig på att fånga ögonblicken trots de låga megapixlarna. But I love it anyways.
 

Vi levde och älskade i vår lilla stad.

 
Jag älskar verkligen min lilla stad. Jag är ingen storstadstjej och det känns inte som att jag kommer att ändra min uppfattning under den närmaste tiden. Men vissa människor säger ofta att man ska aldrig säga aldrig.
 
Det låter verkligen så fruktansvärt töntigt när jag ska försöka beskriva hur det är att vara hemma. Jag kan inte förklara det i ord känns det som så då blir det standardsvaret "Så jäkla skönt." Vilket det givetvis är. Men det finns verkligen inget som hemma. Stockholm kommer aldrig att bli mitt hem, jag tycker det är en jätte fin stad, sommarperioden då, och det finns fler möjligheter samt aktiviteter. Men inget slår mitt fina jämtland. Jag är väl präglad, av min uppväxt blandat med min lugna personlighet så trivs jag nog främst i mindre städer. Där jag kan ta bilen vart jag än vill, ha ett avstånd till fjällen på mindre än en timme, frisk luft i oändliga mängder och vänner och familj. 
 
Det är så svårt att förklara hur jag känner för jag trivs verkligen jätte bra i Stockholm med de vänner jag träffat där  och lägenheten samt skolan är perfekt. Så jag måste klargöra att när jag väl kommer fram till Stockholm och hela den vardagen sätts igång så trivs jag som en fisk i vattnet, och älskar det. Men det är ändå något med denna känsla jag får vid avgång hemöver när jag tittar ned med skräckblandad förtjusning (på grund av flygrädsla) från planet och möts av granar och snö. Hemma. Jag ler varje gång, ett undermedvetet lugn lägger sig inom mig och jag känner bara mig hel. Inte för att jag känner att mindre delar av Jennifer finns i Stockholm, utan bara att i mitt hjärta så läggs den sista pusselbiten på plats när jag kommer hem. Till tryggheten, till mina vänner, främst finaste järngänget, som jag känt sedan jag var liten, som vet nästan allt om en, som kan ens vanor och till familjen som omfamnar en med kramar men vill knappt släppa för att de saknat en. Det där stödet som man alltid tagit förgivet som ung, när man fortfarande gick i grundskolan/gymnasiet och bodde hemma. Det betyder så mycket mer när man är så långt ifrån varandra.

Men nu ska jag sluta välla över mina tankar på bloggen, jag har ju faktiskt min privata icke-virtuella dagbok för det syftet. Men ville bara förklara hur skönt jag verkligen tycker att det är att vara hemma. Hur mycket jag uppskattar min familj och mina vänner här. För de har ju varit hela mitt liv fram tills nu. Vilket de självfallet fortfarande är, men eftersom man dessvärre träffar varandra mer sällan så är det inte samma frekvens av umgänge som förut. Men när vi väl ses så är det som att vi sågs i förrgår i princip och det är så skönt. Så summa summarum är jag så glad över att vara hemma och jag är hel igen.
 
Mitt fina Jämtland, och min fina stad. Inget kan ersätta det.
 

Happy Nytt Year Gott People

Årets 31:a december spenderades i Eriks villa med bästa brudarna och även några hockeykillar.
 
Detta är bara några bilder, jag glömde att fota vid tolvslaget och de många gångerna vi spelade rundpingis samt beer (bål) pong. 
 
Men vi hade jätte roligt verkligen. Chevrétoast till förrätt, oxfilé med potatisgratäng till varmrätt och ananastoppad pannacotta till efterrätt. Så fruktansvärt gott. Sedan failade vi tolvslaget totalt. En minut kvar så springer vi som är först ut, jag med 5 champagneglas i handen, en av killarna halkar så jäkla stort (ser as roligt ut men det såg ut att göra jätte ont) och en annan försöker springa förbi med fyrverkerierna i full fart. Så klockan var väl kanske fem över 12 när första raketen var uppe i luften och vi valde då att köra en egen nedräkning till tolvslaget, sådär i efterhand. 
 
Men det var jätteroligt, trots att alkohol + fyrverkerier är det värsta jag vet, och det höll på att sluta illa. Då minst 2 stycken for längs marken mot busken, och kunde lika gärna åkt mot huset. Men allt bra, slutet bra. 
 
Vid 3-tiden började jag dö ut, och vid 4-tiden var det godnatt. Så nu är det 2014 och jag känner på mig att detta år kommer bli minst lika bra som 2013, men hoppas givetvis på att det kan bli ännu bättre. Jag går in med låga förväntningar och med en magkänsla att 2014 blir grymt.
 
Gott nytt år älskade vänner. 

Shaking up christmas.

Jag är äntligen hemma (vilket jag varit de senaste 2 veckorna) och det har synts på bloggen. Då jag endast njutit av jul, kompisar, släkt, jämtland och nyår. Men nu såhär på nyårsdagen har jag haft tid att fixa med bilderna, så damer och herrar förbered er på en fruktansvärt stor bildbomb.
Jag och mamma fixade iordning granen hemma i lägenheten så fort jag kom hem. Så himla mysigt och så himla skönt att sova i sin egen säng igen. Trots att den i Stockholmet faktiskt är riktigt bekväm ändå.
Därefter klev jag upp tidigt som om jag återbesökte tidiga 2000-talet då jag endast uppnått åldern 7 år, för min julstämning var verkligen på topp. Speciellt med tanke på att snön valde att ära oss med sin närvaro, och det var myyyycket och så fin snö som kom. 
Så tidigt på morgonen var, hör och häpna, BÅDE jag och mor hos moffa. ( Mamma var ledig för första gången på julafton under hela min livstid, vården har ju krävande tider) Jag och moffa klädde traditionsenligt julgranen tillsammans, ingen annan får röra den haha.
Sedan så drog jag och mor förbi Leona för att utbyta julklappar. Hon är så galet vuxen jag DÖR. Kolla hon är snart lika lång som mig och hon är 11 år gammal. Helt sjukt, men hon är så fin och trots att jag saknar att leka med en liten bebis/4-årig Leona så är det så roligt att hon börjar bli större och kommer till mig med råd och dylikt. Riktigt systralikt, med de kommande tonårsproblem hon har framför sig där jag är storasyster som hon ser upp till.  
Åh min fina lilla pärla haha. Älskar henne så mycket alltså.
Mamma fick årets bästa julklappar av mig, iphoneskal med collage av bilder som jag tagit på henne och på oss båda. Plus microvågstofflor som man värmer i micron för att värma fötterna, och med doft av lavender. De var dessvärre i princip 20 storlekar för stora men det var onesize, och det löste sig då hon kunde curla upp de längs tårna så hon blir ännu varmare.
Jag har även varit hos momma och Vicke nu i helgen, så lite efterjul. Men jätte mysigt.
 
Så jag är så himla nöjd för denna jul har verkligen varit underbar. Kanske för att jag uppskattar det mer, då jag kommer hem från Stockholmet och verkligen saknat mitt hem, mitt hjärta så fruktansvärt mycket. Men tiden går för snabbt och snart måste jag åka tillbaka. Men jag har fortfarande en vecka kvar och den ska jag njuta av så mycket som möjligt, trots att den kommer bestå av mycket tentaplugg.
 
Det gör inget. Jag är ju hemma.

RSS 2.0

mcbn







mcbn