Vårbalen 2018.

 
 Vårbalen 2018 med de finaste. Så tacksam för dessa fina människor.
 
 

Första dagen hemma.

Tog nattåget hem till Jämtland och sov inte en blund. Var mer eller mindre ett sleep depraved vrak när jag kom fram 06.59.
Världens bästa moder jord hade dukat fram dunderfrukost. Proppade minsann i mig 5 omgångar och däckade 3 h i sängen därefter. Välbehövligt med andra ord. 
Finaste mor.
Med halvfett hår och röda ögon (därav inga direkta närbilder under kvällens gång) var jag återupplivad för att fira moder jords födelsedag i förskott.
Lite alkohol får ju alltid kroppen att fungera.
Momma och Vicke anlände lagom till fördrink och snittar.
Därefter ut på staden för restaurangmat och drinkar. 
 
SÅ SKÖNT att vara hemma och så skönt att få vara med och fira bästa moder jord. Trots att jag var mer eller mindre en walking zombie så är det alltid så mysigt att vara med familjen, och bästa mor såklart. Så första dagen på veckan hemma startade på absolut bästa sätt (bortsett från sömnbristen, men sluttjatat om det) med my people.

Bästa människan i världen.

Mor. Moder jord. Mamma. Min mamma.
 
Kärt barn har många namn sägs det. I detta fall stämmer det minst sagt in. Nu har min kära moder jord fyllt år ännu en gång, och ord kan verkligen inte beskriva hur mycket hon betyder för mig. Men hon vet. Hon vet alltid.

Jag ska försöka hålla det kort för en gångs skull (vilket är svårt när allt jag vill göra är att skrika ut och hylla denna fantastiska människa). Min mor är den starkaste människan jag vet. Tveklöst. Hon är stark, intelligent, vacker, envis som få, och omtänksam till tusen. Jag nämner ofta att moffa är min förebild, vilket han definitivt är inom många områden, men i livet är mamma min största förebild. Vi är ändå tämligen olika i våra personligheter, men ändå oerhört lika i våra livsvärderingar (vilket såklart inte är konstigt för man tar ju efter sin omgivning när man växer upp, vilket jag är oerhört tacksam för). När jag säger att hon är stark, menar jag i alla benämningar som finns, psykiskt, fysiskt, inom alla delar av livet, främst från starten som ensamstående mamma. Endast två gånger har jag sett dig gråta i mitt liv. Annars har du alltid varit starkast och gjort det bästa av livet trots vissa motgångar. 
 
Jag kan skriva en hel bok om all tacksamhet jag känner för dig mamma. Men du vet redan. Du vet alltid. Du vet fortfarande när man är kissnödig, om man låter ledsen över mobilen, och du vet ALLTID vart man har alla saker, även fast det är i min lägenhet här i hufvudstaden. Jag har bara känt mamma-Ingela under mina 25-år, och önskar verkligen jag hade känt dig under dina resterade 27 år. Då du var allt annat än mamma, moder jord, mor. Jag tror vi hade varit bästa vänner då också, som vi är nu. För du är onekligen den mest fantastiska människan i mitt liv, och ord räcker inte till. Men du vet. Du vet alltid.
 
Jag älskar dig ofantligt mycket. (Till och med mer än Harry Potter haha).

Årets första grillning.

Ma crew. (plus obligatorisk hopp-bild haha)
 
Första grillningen avklarad hemma hos Marcus med gänget och det blev grymt. Sol, vin, grillat, jacuzzi, bubbel, fint sällskap. Ja vad mer kan man begära på premiären?

Ikea-trippen.

 
Den finaste lördagen på länge spenderades 6 timmar i diverse varuhus med dessa sköningar. De skulle ha saker till sina lägenheter, medan jag mest följde med för att äta köttbullar på Ikea och alla fikapauser (samt deras fina sällskap också givetvis, men prio mat). Min energinivå dog ut sakta men säkert, likt alla barn där, som nästan alltid sker när jag är inne på Ikea för länge. There is NO WAY OUT. Du måste ta dig igenom hela våningarna innan du når en exit. Galet haha. Men we made it, och kul var det minsann. De några tusenlappar fattigare, och jag cirkus 100 kronor fattigare. Billigaste maten jag ätit på länge, men nästan minst lika gott ändå. #Studentlivet

Götelaborg.

De enda bilderna jag knäppte med systemkameran i Göteborg.
 
Jätte fin helg hos bästa Elin i Göteborg, där vi bland annat hade Östersundshäng med Sara, som slutade med middag, Aperol spritz, massor med rödvin och kvällsslut på avenyn. Grym helg helt enkelt.

Nya frippan.

Nya frippan med lugg förevigas med cheezy bilder i mors kök. Som det ska vara liksom.

Dominikanska republiken.

 
Bildbomb från Dominikanska republiken på ex-resa med klasskamrater från KTH.
 
Super bra resa där vi var 30 pers som hyrde en egen jätte fin villa, med kock, bartender och strandläge. En jätte bra vecka helt enkelt med fina människor. Rekommenderar att åka dit (dock oerhört punktvis exploaterat, då det inte fanns mycket utanför dessa gated communities för dem resorts som fanns där men annars så)
 
Då har man bockat av Australien och Karibien inom loppet av de två första månaderna på 2018. Känns som ett bra år so far y'all.  

Australia - down under

Massiv bildbomb. Oundvikligt dock, eftersom det kan ha varit bästa resan jag någonsin gjort. Äntligen kan man bocka av Australien, och så blev järngänget såklart äntligen återförenat efter 1 och 1/2 år. Amazing.
 
Alltså hur snygga bästa vänner har man inte då?
 
Oerhört tacksam för dessa dagar i Australien (plus stolt över mig själv som flög ensam över 20 h, två flighter), då vi äntligen fick krama om varandra allihopa. Det blev lite sightseeing runtom i Melbourne, vi bilade runt längs Great Ocean Road och stannade på flertalet strander, såg känguru (!!!!) främst tack vara Elin som hade hökögon under bilfärden för att fånga glimtar av känguru, åt go´mat överallt och hängde även med andra svenskar.
 
Ja, bästa resan. Vad skulle jag göra utan dessa brudar va? Har faktiskt ärligt talat inget svar på det. Cirka 16 års vänskap med Elin och 13 år med Vilda och Flipp. Mer än halva mitt liv, sjukt egentligen om man tänker på det. Det bästa med vår kvartett är att vi kompletterar varandra så bra, då vi är ganska olika varandra egentligen. Gemensamma faktorn dock: HUNDAR. De är livet. Plus dessa fantastiska brudar, de är också livet.

Julbesök av moder jord.

Finbesök av moder jord i hufvudstaden under andra adventshelgen. 
 
Julmarknad, massor med mat, skratt och mängder godis såklart. Bäst är hon.

När lillen blir stor.

Finaste lillen har blivit stor.
 
Enorm mängd bilder I know. Men förstår som inte vart tiden tagit vägen. Min Leona, min lillasyster, fyllde 15 år för cirka 2 veckor sedan. Alltså 15??!!!! Fattar verkligen ingenting. Den sötaste bebisen som någonsin fötts (skojar verkligen inte, blessed with long lashes och finaste ögonen) som föddes när jag var 9, hon är nu 15 år och ska börja gymnasiet nästa år. Alltså snart kan vi gå på krogen tillsammans? Haha är jag så gammal nu?
 
Hur sjukt är det inte att kunna känna sån tillhörighet till en människa som man inte är släkt med till blodet? Vi delar inte samma DNA men ändå är hon min lillasyster. Som jag var barnvakt till när hon var liten. Lärde henne bästa grimasen: apan. Läste böcker och sagor för. Som jag nattade, och jag somnade lika frekvent då jag med haha. 
 
Jag får en liten inblick i hur min mor måste känna. Min bebis är nu stor. Hon har växt till en vacker, smart, omtänksam tjej och det ska bli så spännande att se vad hon bestämmer sig för att göra i livet. Vart hon hamnar, vad hon brinner för. 
 
Wääh blir lite blödigt men kan inte låta bli. Älskar min lilltjej som jag faktiskt måste börja inse är stor nu. Hon är ju faktiskt nästan 7 cm längre än mig så jag är väl lillen nu då. Bara att acceptera.
 
Älskar dig Leona. Finaste systern man kan ha.

Días de los muertos.

De dödas dag - firandet för de döda i Mexico där vår fina Ceci dansade för fullt. 
 
Så himla fascinerad. Önskar vi kunde fira all helgonas på liknande sätt. Hylla hur våra avlidna nära och kära har levt istället för att sörja. Älskar härmed mexikansk musik, deras fina färgglada kläder och sötaste av alla måste ju vara små tjejerna som dansade. Hur söta? 

A & M: Del 2.

Alltså seriöst, kolla in tremänningarna. Orkar inte, de kommer bli hjärtekrossare allihopa (de är ju grabbar allihopa också såklart)
Några av moffas fina och oerhört snälla systrar.
När det övergår till fest --> Mer komfortabel klänning och converse för bruden. I like it.
 
Ja, det var det bröllopet. Oerhört tacksam att jag fick fotografera det. Så vackert brudpar och jätte trevligt att umgås med släkten igen, inklusive ta kort på alla mina söta små-tremänningar. 
 
Personligen älskar jag bröllop (vilket är komiskt med tanke på hur realistisk/pessimistisk jag är gällande monogami livet ut och att äktenskap sällan håller, men älskar ändå äkta kärlek just i stunden) och skulle lätt vilja gå på minst 2 per år. Så man får väl hoppas att mina kära vänner börjar ta tag i det 'cause I wannabe a bridesmaid ju. Men men, nu har jag fått min årliga dos av bröllop och äntligen blivit klar med redigeringen av alla cirka 300 foton från bröllopet. Sooooo I'mma take a nap och på återseende.

A & M : Del 1.

Förbered er för en massiv bildbomb. Jag lovar, jag försökte sålla ut bilderna, men det är så fina människor så det gick helt enkelt inte mer. Det är inte varje dag man får lov att fotografera sin mors kusins bröllop med flera släktingar som gäster liksom. Måste ju förevigas.
Själv förkroppsligade jag min hippiesjäl genom denna söta 70-talsinspirerande klänning. Ja I am a hippie and a grandma at heart.
Brudpar nummer 2. Sötaste någonsin.
Sötaste. Kunda inte sluta ta kort på henne.
Matchande son med far sin.
Massvis med söta små-tremänningar. Alla lika enormt sockersöta som småbarn är.
Nya favoritbilden. 
 
Så oerhört vackert par. Alla dessa bilder var alltså från förberedelserna, själva vigseln och tårtan efter. Märks det att favoritmodellerna är barnen förresten? Alltid så mycket uttryck i deras oskyldiga ögon. 

Skärgårdshelgen.

En massiv bildbomb från helgen i Stockholms skärgård på Simpans landställe. Scusi för bildmängd, men still, enjoy though.
Vi tog Vaxholmsbåten ut för att njuta lite extra av vattnet och solen. 
Lindis gestaltar korrekta reaktionen från oss när en viss herre nästan kapar mitt huvud, och därefter Lindas precious vinflaska, med sin frisbee. Men blev inget skärgårdsmord, för det var ju faktiskt bara NÄSTAN.
ORKAR inte. Vill ha detta väder varje dag, hela sommaren please?
Grymt bra helg med fina stockholmsgänget (inte träffat vissa av dem på nästan 5 månader, crazy ju) ute på Simpans landställe. Sol, värme, vin, fint sällskap och go' mat. Vad mer kan man begära? 

Midsummer in Milan y'all.

Här kommer en smärre bildbomb från midsommarfirandet med svenskarna (och diverse tillkommande norskar samt finlandssvenskar senare på kvällen). Det var awesome.
Alltså svensk go'mat.
Finasteee.
Är sugen på liknande hipster-brillor som majoriteten av grabbarna har. Si, no?
 Ja, standard.
 
Vi gjorde kransar. Vilket var oerhört roligt, för på vägen till grabbarna så gratulerade alla oss för de trodde vi tagit vår "Laurea" - alltså vår masterexamen. För då har de rena gröna kransar med rött snöre här. Så alla log och var super trevliga, till och med busskontrollanterna struntade i att kolla om vi hade legit busskort haha.
 
Sedan åt vi go' svensk mat (köttbullar <3), drack snaps samt sjöng snapsvisor. Svettades i 35 graders värme (hade nästan tagit svenska regnmidsommaren över det. Men som tur var så lade det sig fram mot kvällen. Man dog bara i princip medan man  stod i solen, med kransen på huvudet som agerade likvärdigt med en mössa). Därefter blev det tårta samt färd till parken för 5-kamp. Som dock slutade i en 4-kamp eftersom alla ballonger sprängdes innan vi ens hann börja med ena leken haha men whatever. VEM tror ni vann 5-kampen? Jo mitt lag givetvis, jag och Emil. Så jäkla tävlingsinriktad när det kommer till lekar eller så (men inte dålig förlorare som tur är hehehe). Avslutningsvis chillhäng tills myggorna tog över livet och vi blev tvungna att retire back to the apartment för att överleva.
 
Så all in all. En riktigt fin midsommar. Synd bara att det är mitt i tentaperioden, för det blev ett konstant undermedvetet som sade åt en att "TA det lugnt nu Jempan, för imorgon ska du upp och plugga kl. 8. :)))) ". Eh ja i den stilen. Men oavsett så hade jag en jätte fin dag och kväll med fina människor. Sista gathering i princip innan alla börjar dra hem. Sad, men längtar så tills att komma hem nu. Spola förbi dessa sista 12 dagar nu OCH att jag har klarat tentorna så blir jag en helnöjd brud.

Tre settimane sinistra.

Brun, fräsch och glad Jempa.
 
Endast 3 ynka veckor kvar i Milanot. (Ja förutsatt att jag klarar alla tentor på första försöket då, men oavsett ,blir det omtentor räknas det inte, för isåfall flyger jag tillbaka endast för dagen. Men jag är redan inställd på att klara allt på första, så förhoppningsvis så ska tidigarenämnda icke behövas. Peppar peppar.) Haha märks det att det är en aningen nervös tentabrud som knappar på tangenterna? Stilla intalar sig själv att allt kommer gå bra.
 
Jag är inne i tentapluggperiod nu vilket är ekvivalent med ytterst stor uttråkan. Vilket endast eskalerar när man har cirka 32 plusgrader och strålande sol utanför balkongdörren. Om det tar emot att sitta inne då? Svar ja. Därför jag anpassat mig efter klimatet och kliver upp 6.00 för att plugga, ta en break mellan 12-14 för att få sitta i solen ett tag, och sedan retire back to the study-office. Tillbaka till misären med andra ord.
 
Okej, nu är jag lite hård. Det går bra, men är bara så fruktansvärt mycket att läsa in då ALLT är teoretiskt här. Förutom betongkursen, som endast haft teoretiska föreläsningar men där tentan består av räknetal. Det är två 10 poängskurser var, och en 6-poängare. Därmed är det tufft att ha 20 högskolepoäng som gäller ENDAST på två tentor. Men jag är lugn per usual utåt sett, men jag känner igen att snart blottar sig den inre undermedvetna stressen som brukar resultera i en aningen högre puls samt hjärtslag ibland. Det är väl kul va? Varför känna hjärtat öka i takt och blodet rusa när man är ny-kär, när man kan få en ekvivalent pulsökning av oro över tentaplugg? Dock givetvis utan utsöndring av oxytocinet som gör en "lugn och glad", särskilt vid beröring. Kan ju säga att min konstanta beröring vid alla notes och min bästa vän "överstrykningspennan" producerar ingen större utsöndring av oxytociner i min kropp dessvärre haha.

Aja, whatever. Det är snart över. Det är bara jobbigare när tentaperioden sker under cirka 3-4 veckor, för att vi tentar av en hel termins kurser i slutet av terminen, istället för uppdelningen i perioder som på KTH. Men det är en erfarenhet (lol, försöka se allt från den positiva sidan).
 
Oavsett så har jag fått en gigantisk släng av hemlängtan, vilket jag inte haft innan. Detta är givetvis väntat, med tanke på att jag alltid haft något roligt att göra här i Milano under månaderna innan, och nu sitter jag ensam vid köksbordet med tentaplugg och utlandsväder utanför dörren. Så ser man uppdateringar från alla som fått sommarlov nu och jag längtar hem något enormt. Främst till moder jord, men också Östersundet. Haha jag är galen men jag saknar svensk sommar, bara ta bilen till Ica maxi (alltså köra bil, MISS IT) och ta ordinarie springturen längs Frösön. Gå upp på dagstur i fjällen med FRISK luft (här är det avgaser överallt, dör inombords) och endast tystnad samt minimalt med människor. (Lol, märks det att det är en småstadsmänniska fångad i en storstad här haha?) Sedan har jag så mycket att se fram emot. Jag, moffa och mor ska på fjälltur. Skärgårdshelg med Stockholmspeeps. Flipp kommer hem från Aussieland. Stråket med alla fina människor som kommer hem. Bröllop, där jag ska fota. Ev. utlandssemester med moder jord. Sommarjobb på konstruktionsinriktad konsultföretag. Andas ut i Grimnäset hos momma och Vicke. Ja.... .allt detta men också bara komma hem och få andas ut. Haha märks att man är lite utmattad när man börjar smågråta i telefonen med moder jord och uttrycker "Jag saknar att bara gå på Ica Matmästaaaaarn'" och mor tycker jag är as weird haha. Helt befogat though, vem saknar ica-affären? 
 
Summa summarum. Älskar Italien. Älskar Milano. Älskat dessa månader. Men oerhört less och smärre orolig för tentaplugg samt tentor nu. FET hemlängtan. Älskar värmen här. Saknar ändå svensk sommar. Saknar mor. Saknar lingongrova. Är så redo att åka hem. Men taggad på att klara alla tentor på första försöket. Taggad på sommaren och all ståhej.
 
Ja ungefär sådär? Var inte meningen att det skulle bli så långt, men som mina nära och kära vet, när jag har hemlängtan då finns det inget stopp helt enkelt. Jämte at heart you know.
 
 

Snart 24-årig vänskap i Italien.

Denna vecka fick jag nämligen finbesök av äldsta bästa vännen. Nämligen Johanna.
 
I snart 24 år har vi varit vänner. Det är något typ av rekord. Ända sedan jag föddes (då hon är gamlingen haha). Vi hade oerhört trevligt och det var så roligt att visa henne runt i Milano. Så oerhört lyckat. Nu har hon åkt hem och hemlängtan delxuxe har slagit till som en käftsmäll. Har bara tentaplugg framför mig så är väl inte den absolut roligaste tiden kvar nu. Men men, nästa roliga grej är iallafall midsommar i Milano. Gonna be awesome.

Moder jord och moffa i Milanot.

Bästa människorna jag har i livet.
 
Många bilder på mor och moffa. Men de var ju faktiskt och hälsade på mig i en vecka i Milano! Dessvärre visade det sig att timingen var tvivelaktig då jag hade tenta näst sista dagen de var här. Även fast jag började plugga långt innan de anlände så var jag ändå tvungen att tentaplugga medan de var här. Men gjorde det like a pro under morgnarna och nätterna. Så jag ändå kunde spendera så mycket tid som möjligt med mina favoritmänniskor. De fick se de få sevärdheter som finns, utöver det hängde vi i parker och åt mestadels gott. Samt drack vin givetvis. 
 
Blir alltid så glad när jag får träffa dem (och hade absolut inte klarat mig 5 månader utan dem, hemma- och familjekär som man är) så var skönt med påfyllning av norrländsk familjeenergi. Dock är jag helt utslagen nu efter midterm och att de åkt hem. Så blir en recovery innan grabbarna kommer nästa vecka.
 
Tack för allt bästa moder jord och moffa. Tack för en underbar vecka så ses vi snart igen i juli. Älskar er.

Serravalle Designer Outlet.

 
I lördags begav vi oss tidigt på morgonen mot bussen i Duomo för att åka till Serravalle, en designer outlet en bit utanför Milano. Det finns ungefär 250 butiker, med dyra märken som Prada, Gucci, Moschino, Dolce & Gabbana etc. (som jag har noll koll på). Men jag siktade minsann in mig på sportmärken som Nike och Adidas. Där jag fyndade 5 olika tränings-/mjukiskläder för 1000 spänn. Alltså ett par vanliga springtights kostar vanligtvis 800-900 och nu fick jag ett par sådana som jag kollat på ett tag, ett par springshorts, ett träningslinne och tränings t-shirt samt vanlig t-shirt för 1000 spänn. Galet vilket fynd! (Eh märks det att jag blivit smått träningsobsessed, iallafall när det kommer till kläderna)
 
Oerhört nice med bra priser. Även fast dyra märken som Gucci visserligen har stora rabatter, så går det ändå från ca 20000 ned till 5000, det är inte ett rimligt pris för fattiga studenter som oss. Men nog spenderade vissa några slantar på de dyrare märkena också. When in an Italian outlet liksom (haha börjar bli livsmottot märker jag nu, sakta men säkert.)
 
Så om ni befinner er i Milano någon gång och får ett oerhört stort shoppingssug -> åk till Serravalle. Direktbussar går på 75 min och ni kommer direkt fram till ingången. Lättare än så kan det icke vara mina vänner.

Tidigare inlägg
RSS 2.0

mcbn


mcbn








mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn

mcbn